BAS-kontoplan

BAS-kontoplanen, även kallad Kontoplan BAS, är en standardiserad kontoplan som används av många svenska företag och organisationer. Den ger en gemensam struktur för hur affärshändelser kan delas in och bokföras på olika konton.

Kontoplanen är anpassad till bland annat årsredovisningslagen, skattelagstiftningen och gällande redovisningsregler. Strukturen underlättar arbetet med den löpande bokföringen och gör det möjligt att följa företagets ekonomiska information vidare till bland annat resultat- och balansräkningen. Därigenom blir det enklare för företag att följa upp och förstå sin ekonomiska situation.

Företag kan anpassa BAS-kontoplanen efter sin verksamhet och behöver därför bara använda de konton som är relevanta för företaget.

Hur är BAS-kontoplanen uppbyggd?

Kontoklasserna

BAS-kontoplanen är indelad i åtta kontoklasser, från klass 1 till 8. Varje kontoklass samlar konton av en viss typ:

Klass 1 – Tillgångar: exempelvis kassa, bank, kundfordringar och inventarier.
Klass 2 – Eget kapital och skulder: exempelvis eget kapital, lån och leverantörsskulder.
Klass 3 – Intäkter: exempelvis försäljning av varor och tjänster.
Klass 4 – Varor, material och vissa köpta tjänster: exempelvis varuinköp.
Klass 5–6 – Övriga externa kostnader: exempelvis lokalkostnader, reklam och andra externa kostnader.
Klass 7 – Personal och avskrivningar: exempelvis löner, sociala avgifter och avskrivningar.
Klass 8 – Finansiella och andra poster, skatter och resultat: exempelvis räntor, skatt och årets resultat.

Utöver dessa finns klass 0 för kompletterande information och statistik samt klass 9 för internredovisning. Dessa ligger utanför den formella BAS-kontoplanen.

Kontonummerstrukturen

Kontona i BAS-kontoplanen har fyrsiffriga kontonummer. Siffrorna visar var kontot hör hemma i kontoplanen och vilken typ av konto det är.

Ett exempel är konto 3001 Försäljning inom Sverige, 25 % moms:

Första siffran: visar kontoklassen (3 = intäkter).
Första två siffrorna: visar kontogruppen (30 = försäljning).
Hela kontonumret: visar det specifika kontot (3001 = försäljning inom Sverige med 25 % moms).

De första siffrorna visar alltså vilket övergripande område kontot tillhör, medan hela kontonumret visar mer specifikt vad som ska bokföras på kontot.

Behöver man använda alla konton i BAS-kontoplanen?

Nej, man behöver inte använda alla konton i BAS-kontoplanen. Kontoplanen är uppbyggd för att kunna användas av många olika typer av företag, branscher och verksamheter. Därför innehåller den många fler konton än vad ett enskilt företag faktiskt behöver.

I praktiken använder varje företag bara de konton som är relevanta. Det viktiga är att de konton man använder är rätt kopplade till bokslut, årsredovisning och deklaration. Utgå därför gärna från de befintliga BAS-kontona. Om företaget har behov som inte täcks av kontoplanen går det även att skapa egna konton inom BAS-kontoplanens struktur.

BAS-kontoplanen uppdateras löpande, så kontrollera att du använder den version som gäller för aktuellt räkenskapsår.

Bokför med BAS-kontoplan

Vid dubbel bokföring bokförs varje affärshändelse på minst två konton, med ett eller flera belopp i debet och ett eller flera belopp i kredit.

Exempel:

Debet: 6110 – Kontorsmateriel 400 kr (själva kostnaden, exklusive moms)
Debet: 2641 – Ingående moms 100 kr (ingående moms som företaget, under förutsättning att den är avdragsgill, får dra av i momsredovisningen)
Kredit: 1930 – Företagskonto 500 kr (pengarna lämnar bankkontot)

Om ett konto bokförs i debet eller kredit beror på vilken typ av konto det är och om värdet på kontot ökar eller minskar. Det sammanlagda beloppet i debet ska alltid vara lika stort som det sammanlagda beloppet i kredit. Då balanserar bokföringen. Systemet gör det också lättare att upptäcka vissa typer av fel eftersom en skillnad mellan debet och kredit visar att något inte stämmer.

Läs mer: Dubbel bokföring